1. Efraim har omvärvt mig med lögn och Israels hus med svek; Juda är alltjämt trolös mot Gud, mot den Helige, den Trofaste.*
2. Efraim jagar efter vind och far efter östanväder; beständigt går han framåt i lögn och våld. Med Assur sluter man förbund, och olja för man till Egypten.
3. Men HERREN skall gå till rätta med Juda och hemsöka Jakob, såsom hans vägar förtjäna; efter hans gärningar skall han vedergälla honom.
4. I moderlivet grep han sin broder i hälen, och i sin mandomskraft kämpade han med Gud.
5. Ja, han kämpade med ängeln och vann seger, han grät och bad honom om nåd. I Betel mötte han honom, och där talade han med oss.
6. Och HERREN, härskarornas Gud, "HERREN" är hans namn.
7. Så vänd nu om till din Gud; håll fast vid kärlek och rätt och förbida din Gud beständigt.
8. Kanaans folk går med falsk våg i sin hand, det älskar orättrådig vinning;
9. så säger ock Efraim: "Jag har ju blivit rik, jag har förvärvat mig gods; vad jag än gör, skall det ej draga över mig skuld, som kan räknas för synd."
10. Men jag, som är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land, jag skall återigen låta dig bo i tält likasom vid eder högtid.
11. Jag har talat till profeterna, jag har låtit dem skåda mångahanda syner, och genom profeterna har jag talat i liknelser.
12. Är nu Gilead ett ogärningsnäste, där allenast falskhet råder, och offrar man tjurar i Gilgal, så skola ock deras altaren bliva lika stenrösen vid markens fåror.
13. Och Jakob flydde till Arams mark; Israel tjänade för en kvinna, för en kvinnas skull vaktade han hjorden.
14. Men genom en profet förde HERREN Israel upp ur Egypten, och genom en profet blev folket bevarat.
15. Efraim har uppväckt bitter förtörnelse; hans Herre skall låta hans blodskulder drabba honom och låta hans smädelser falla tillbaka på honom själv.
| 
